Mariels onödiga blogg

Jag trodde att jag hade allt under kontroll. Att jag visste vad jag ville. Men nu vet jag inte längre. Jag kan inte svara på nåt. "Vad vill du jobba med, Mariel? Vart vill du bo? Vad vill du ha till lunch? Varför funkar inte bilen?"

 

Många frågar utan svar. Mitt huvud snurrar som den värsta karusellen du kan tänka dig. Och jag är inte lika van med att åka karuseller nu som jag var när jag var 10. När livet bara gled på utan några som helst bekymmer på the after life. Nu är 28 år. Det förväntas att jag ska välja. Bestämma mig för något. Veta vad jag vill!

 

Men jag vill inte.. Eller vågar jag inte? Jag vill vara 10 år igen och bara vara med mamma. Inte för att livet var mindre bekymmersfritt på den tiden, men jag behövde inte ta några beslut som förändrade mitt liv. Jag känner mig inte så glad. Jag behöver semester. Komma bort ett tag och bara vara jag. Inte tänka på några beslut om vad och varför.

 

I miss my friends so much! I think it's the first time I actually cried about it.. I love you!